aslansdagbok.blogg.se

Hajj alla vovvepolare o alla er andra
Det är så himla kul att jag nästan skrattar så jag bajar på mig. 
Händer ofta detta här. Är det något nån av mina polare känner igen el någon annan som sett detta skit roliga fenomen.
JAG: WOOOW ett dike!! Dit ska jag till varje pris. Jag gör iaf såhär. En skenmanöver... nä nä trodde ni på den?? Nädå såhär gör jag. Jag börjar gå dit jag vill. Hör något bakom mig. NEEEJJ Aslan du får inte!NEEEJJ!! Fy! STANNA! Jag lägger då i en högre växel. Kopplet blir spänt mellan mig o Nojjan... Hör fortfarande NEEEJ Aslan du får inte STANNA!!Känner att Nojjan låst kopplet. Precis som det ska kan stoppa mig. Enda som händer är att jag lägger en växer till o drar ännu mer. 
Nu börjar jag höra en mer panikslagen Nojjan bakom mig. Hon kämpar för att låsa upp kopplet. Ja en sånhär löplina. Hon börjar bli rädd för att själv trilla i diket. Känner horner växer. Nu ska jag i!  Märker knappt att jag har en bromskloss bakom mig. Tänk dig själv att om en mygga försökte få stopp på dig.
 
Typ så är det men det fattar ju Nojjan inte. När jag väl kommit ner i mitt ÄÄÄLSKADE dike så ser jag Nojjan påväg ner panikslagen. Par steg ifrån dyngan släpper hon kopplet i panik varpå jag fortsätter plaska. Sen får hon tag på det igen. Går upp o ställer sig på vägen o blänger surt på mig. Vem bryr sig?? Inte jag iaf.hehe.
När jag sen bestämmer mig för att traska upp från diket har jag fått flera nya namn.
 
 
Lortgris,möghund,miffo,fjåne,pucko. ja allt man kan tänka sig. Kär hund har många namn sägs det jue.
 Alltså det finns inget bättre än att plaska runt i dyngan o Nojjan fattar inte hur gött det är.
Det enda hemska jag får höra resten av vägen hem är. Bara så du vet så ska du duscha och att jag får skylla mig själv. Nä jag gillar inte alls att duscha. Men den smällen tar jag mer än gärna. Men hon tycks inte fatta det.  Hej mitt namn är Rouge Rubis Halfbaked aka Aslan aka lortgris,mörhund,miffo,lillfisen,puppisen,pucko ja...så nu vet ni.hehehaha 
Ha det bäst på er så syns vi
VOOOOV VOOOV